Reaktivaklot
Allmänt
Det finns idag tre vanliga material som skalet på bowlingklot är gjorda av. Det en till fem, sex cm tjocka skalet är antingen tillverkat av polyester, uretan eller reaktivt.
Polyester, som är icke-poröst, är billigt och bra då man vill att klotet ska gå så rakt som möjligt.
Uretan, också icke-poröst, om man vill ha en extremt hållbart klot som bara svänger lite grann men kickar väldigt lite.
Reaktiva klot, poröst, och det absolut vanligaste materialet på alla andra normala klot som man vill ha effekt med eller om man vill få sväng på klotet.
Reaktiva, eller klisterklot som de också kan kallas, har mindre friktion i oljedelen, i början av banan, men mer i slutet där torrfältet finns. Finns väldigt många varianter men alla reaktiva klot svänger mer än polyester och kickar mer än uretan.
De finns grovt räknat tre typer av reaktiva klot. Vi kan kalla dem lugna, allround eller värsting klot. Olika sorters reaktiva material bestämmer egenskaperna ”lugn”, ”allround”, ”värsting”, men framförallt olika sorters kärnor påverkar reaktiva klots egenskaper. Även kapitel om kärnor kommer väldigt snart. De lugna reaktiva bollarna svänger lite mer än polyester, allround svänger lite mer än uretan och värsting reaktiva svänger mest av alla klot. Men, som jag sa, reaktiva kickar alltid mer eller mycket mer än polyester och uretanklot.
I motsats till polyester och uretan så kan man borra hålen på olika ställen, sk olika layouter, för att relativt mycket påverka egenskaperna på svängen (och då betonar jag ordet ”relativt”, och inte ordet ”mycket”). Mer om detta i avd layouter som kommer om några dagar. Självklart kan man lägga, och det gör vi, olika layouter på polyester och uretanklot men påverkan där, är mycket mindre än på de reaktiva.
De reaktiva kloten reagerar också mer än uretan på olika ytor och betydligt mer än på polyesterboll, om man gör ytan blank eller matt… eller någonting däremellan.
Oavsett material, men speciellt på reaktiva, så är ytan av absolut störst betydelse, långt mer än någon layout kan göra, kan ytan, påverka klotets egenskaper. Mer om ytor i ett kapitel som också kommer senare.
Kort kan man säga att de ytor klotet har innan borrning, dvs ur kartongen, är egentligen oväsentlig då vi ofta ändrar den vid borrning och nästan alltid ändras ytan vid ev egenskapsjustering och alltid vid renovering.
Alla tillverkare uppmanar oss till att alltid anpassa yta till spelare och önskemål om klotets egenskaper. Det kan inte nog betonas hur viktigt en rätt yta är.
Detta och kunskapen om att reaktiva klot, (då de alltid är porösa och då
alltid suger åt sig olja) måste renoveras och skötas mycket mer noga än polyester och uretan klot. Se det tidigare kapitlet ”Skötsel” Reaktiva klot finns i en stor mängd olika egenskaper. Priserna ligger normalt från 1495-2895 kr.
Användningsområde
Det självklara valet till förstaslagsklot (”strajkboll”) om du är det minsta intresserad av att höja ditt snitt. Komplettera gärna med en polyesterboll till de torraste underlag och till ev spärrslag. Är du en duktig spelare eller vill bli så bygger du sedan på din utrustning med flera olika reaktiva klot.
Fördelar
Otroligt formbara. Finns värstingklot som svänger väldigt mycket (om du nu har ”rätta knycken”…). Finns allround reaktivaklot som passar på de flesta underlag. Finns lugna som går rakt för att sen kicka lagom i slutet.
Nackdelar
Slits fort. Måste underhållas, renoveras och skötas. Först då håller de i många år. Fast de tappar alltid lite för vart år. Polyester och uretan åldras i princip inte.
Bakgrund / Historia
Fram till slutet av 80-talet så fanns det dels gummiklot, även om de sjöng på sista versen. Gummikloten kom i början av 1900-talet. Sen kom plastkloten i form av polyesterklot på 60-talet. Uretan kom ca 1980. Dvs det är rätt få och rätt sällan det kommer nya klotytmaterial.
Det har alltid experimenteras med många andra material, som alla bara blivit fotnoter i klothistorien. Steve Cooper, en klotborrare och fd proffs från södra Kalifornien, gick och grunnade, på sånt som vi klotborrar grunnar på, varför vissa klot var bra och andra inte.
Det fanns några klot, vissa Gul Prickar och vissa LT-48 som ”blödde”. Dessa var också mest eftertraktade. Steve pratade med en kemist och sa att det är synd att man inte kan göra en uretanboll som också blöder. Kemisten svarade att visst går det!
De gjorde bla två klot, en matt enfärgad mörk grönblå boll och en blank svart röd, (väldigt lik de bra Gul Prickarna…).
Den enfärgade matta var utan tillsatser, men den blanka så hade de tillfört denna tillsats som gjorde att den skulle ”blöda. Klotens namn?
X-calibur
Den kom från den lilla fabriken Nu-Line, kloten där var mer eller mindre handgjorda.
När man gör plast, oavsett vad det är, så bestämmer man sig först vilken sorts plast man skall använda. Det finns tusentals olika plaster, dock egentligen bara två idag fungerande för bowlingklot.
Polyester och uretan.
När man valt lämplig plast för det man vill tillverka så lägger man till olika tillsatsmedel, additiver.
Plastskola
Här kommer en liten plastskola för att ge en förklaring till de här ”magiska” tillsatsmedlen. Det är inget magiskt alls. Plast är uppbyggd av dels en eller flera polymerer, dels ett antal tillsatsämnen, s k additiver. Tillsatsmedel, som direkt och på ett avgörande sätt bestämmer platsen egenskaper.
Plasticizers på svenska mjukgörare, är ett mycket viktigt tillsatsämne i plast. Tillsatsämnen kan (och ibland, ska) avdunsta fort. Sk ny-bils-doft är just den avdunstande medlet som du kan känna några månader. (Doften finns att köpa på burk! Om du vill att bilen ska lukta ny).
Inom läkemedelstillverkningen är detta ett problem och inte än riktigt löst än. Små små mängder mjukgörare kan ibland avdunsta från plasten in i läkemedlet om de förvaras i plastbehållare, vilket det vanligast gör. Slut på plastskolan och åter till kloten!
Polyester och uretanklot är i grunden gjorda av plast, dvs en polymer med additiver som avdunstar. Som allt annat gjort av plast.
Klotdoft I
Du kan känna ny-klots-doft om klotet är riktigt riktigt färskt. En stark kemisk doft som försvinner efter någon månad.
Klotdoft II
Det finns också luktmedel som på samma sätt blandas i Storms klot. Konstgjorda luktämnen som är allt från mint till choklad. Fram till idag har Storms kemister tillsatt över hundra olika dofter. Varför? För att man kan! Och att det blir en reaktion. Klot som luktar! Vad ska de hitta på nästa gång? Tack vare denna doft har Stormklot varit med i amerikanska talkshows och liknande så denna PR-kupp var verkligen lyckad.
Dofterna i Stormkloten sitter i väldigt många år och överlever oftast klotets hela livslängd.
Tillbaks till 1989 och Steve Cooper. Tanken var att göra en uretanboll som blöde med att tillsätta mjukgörare som sakta sipprade ut ur klotet under några år. Precis som de bästa Gul Prickarna (GP som tillverkades 1975 med serienr början 5Q och 5P) och LT-48 (med andraserienummers bokstav ”m”).
Det blev inte alls så, det blev mycket bättre!
Mjukgöraren avdunstade väldigt snabbt och lämnade efter sig mikroskopiskt små hål och dagens porösa reaktiva klot var fött.
En lång utvikning till.
Finns en duktig kemist och fd superproffs som heter Carmen Salvino. En av grundarna av PBA och är mycket högaktad inom bowlingen. Hans framgångsrika proffskariär grundade sig på sin egen (fortfarande) hemlig matematisk ekvation.
Han hade på uretantiden tillverkning av några intressanta bollar i egna företaget. Sen gjorde han en av de största katastroferna inom modern klottillverkning. Han gjorde 2005 en blödande Epoxiboll för Columbia som hette EPX T1. Den marknadsfördes som en nytt revolutionerade material för de allra blötaste banorna. Den var dyrare än allt annat och guds gåva till bowlarna. Åtta år hade de forskat på denna boll. Vi trodde på detta. När vi började sälja den, blödande, äckligt luktande fula bollen så började vi snart ana oråd.
Den var inte alls bra. Den gjorde inte jobbet. Om den hade de egenskaper som Columbia sa hade vi (kanske) kunnat stå ut med klotet. Men detta är den sämsta klotaffär jag gjort. Alla EPX’er jag sålde tog jag tillbaka. De nya osålda sparade jag en tid men har nu slängt alla. Det märkliga och som gör att man kanske ångrar sig lite idag är att Chris Barnes spelade med sina EPX vid VM 2014. Han använde den lik en utetanboll på kortoljan.
Strax efter EPX kom ut, såldes hela Columbia 300 till värsta konkurrenten Ebonite som idag “är” Columbia300.
Men det märkliga med gurun Carmen Salvino var att Brunswick för några år sedan började samarbeta med honom. Tillsammans tog de fram en helt ny serie klot som för evigt skulle ta bort stämpeln Brunswick alltid haft på sig.
Brunswick kunde bara göra bra bollar som svängde tidigt och jämnt. Nästan alla deras ”kickbollar”” var rätt harmlösa. Men med System C kloten fick Brunswick 2009 fram en riktigt riktigt bra boll som hetta 2.5. Sen kom 3.5 som om möjligt var ännu bättre.
Chemical Friction Technology, CFT som Brunswick kallar dessa nya klot är de första klot som bygger på kemisk friktion. Detta är ju bara dumheter (det är just det alla, framför allt reaktiva klot bygger på, inser du om du läst vad jag skrivit), men allt annat är ju bra med denna boll så vi låter Brunswicks PR-killar tycka detta.
Men Carmen Salvinos rykten som mystiker, mattesnille och allmän klotkemist är med kraft återupprättat och än idag (2014) finns han med i Brunswickgänget.
Åter till utveckling av reaktiva klot.
Var var vi…
Jo, vi har nu flyttat oss fram till1990-91. Den (alltför) snabbt blödande X-calibur, som därigenom, mer eller mindre av misstag, blev den första reaktiva uretanbollen med porer släpptes.
När PBA-proffset Marc McDowell vann 1992 AC Delco med denna nya okända boll från ett litet företag var det snart stor uppståndelse. Finalen visades i TV och alla såg hur klotet gled längre och kickade mer än något annat.
Några proffs var rent ut sagt förbannade på denna fuskboll som gav vem som helst ”slutkick” som ett proffs. Nu-Line hade inte en chans att tillverka så många klot som efterfrågades, så de vände sig till Columbiafabriken.
Men snart började alla andra tillverkare (inkl Columbia, hmm…) kopiera klotets skalmaterial rakt över och efter några år stängdes butiken för Nu-Line och de stora (Brunswick, Ebonite mm) tog över med riktigt bra egna reaktiva klot.
Hammer som hade bäst uretankloten vid den tiden lyckade aldrig att göra bra klisterklot och de nästan utplånades plågsamt fort från marknaden (sen köpte Ebonite märket Hammer och idag är de en av de bättre på klisterklot, men det är som man säger, en helt annan historia).
PS I
Fanns (borde ha gett sig nu) några bowlingshopar som envisades med att inte lägga reaktiva klot i ugn för att ta ut oljan (läs i ett tidigare kapitel om “Skötsel av klot varför man ska och måste göra detta).
De sa att det är direkt olämpligt då de sk additiverna då läcker ut. De har helt missat att det är för att dessa additiver REDAN har försvunnit och skapat de hål som gör reaktiva klot porösa.
Jag var rätt störd över att några klotborrare envisades att ge rådet att inte värma sina klot så jag tog och testade massor med klot. OM nu deras teori var att reaktiva klot blev av med sina additiver vid “ugnsbakning” så borde de helt nya också läcka ut dessa additiver. Så in i ugn med helt oborrade klot av alla märke. Och (förutom EPX’en…) så läckte ingen ny boll ut någonting. Så varför skulle då spelade bollar läcka ut additiver? Jag tror att de inte riktigt har koll på klotkemin (eller inte orkat skaffa sig kunskap eller ugn). Eller så har de haft oturen att testa (om de nu gjort det) på de allra färskaste reaktiva klot som kan läcka. Men det ska de den allra första tiden i skapandet av porösiteten.
PS II
Allt ovan är lite mer komplicerat och till viss del förenklat. Vissa klot kan läcka lite färgadditiver som färgar insatser, men det finns bara i vissa få, äldre reaktiva klot (tex X-calibur!) och inte så viktigt. Rådet att inte själv lägga klotet i ugn, pga av sprickrisk, DET stödjer jag helhjärtat.