Lite tankar om bowling förr och idag. En sak är säker, det är mycket roligare idag!
Det är mycket mer att tänka på idag än förr.
Gummiklotstiden
När ”förr” var för mycket länge sedan, var det nästan bara en sak som gällde och det var precision. (Förutom det mentala, som alltid och alltid kommer att vara av väldig stor betydelse.)
Några bakåtsträvare tycker att det var tiden för riktig bowling, jag tyckte det var kul då, men idag så är det lika rolig som bara använda hallklot (vilket de mer eller mindre också gjorde). Jag vet inte vad du tycker, men jag tycker det är enahanda och platt. Bowlingen har i dag många fler dimensioner än bara försöka träffa rätt ribba.
Polyester Uretantiden
Sen kom det en tid med polyester och framförallt uretankloten då det var fördel att ha riktigt mycket varv i klotet för att kunna bli bra. Orättvist, då de som inte hade förmågan fick det svårare.
Reaktivatiden
Så kom klisterkloten då de negativt inställda tyckte det var ”köpeskruv” och gjorde att ”vem som helst” kunde få skruv och effekt som ett proffs. Jag tycker istället det gjorde bowlingen mer intressant och rättvis.
Idag kan man vara ung eller gammal. Man kan ha rätt så rakt slag och ändå få tillräcklig med effekt. Det kan t.o.m. vara en fördel att inte ha två tusen varv i kulan. Idag handlar så mycket mer än bara rå precision och bra mental styrka, även om dessa två fortfarande är av störst betydelse.
Idag, handlar det mer om att…
1. skaffa rätt utrustning (det är enkelt, bara tänk efter vilken grupp du är, eller vill tillhöra och skaffa det som behövs),
2. skaffa dig en bra ok ansats och tillräckligt bra slag och lite olika släpptekniker (lite svårare, men efter några år så sitter den där).
3. Lär dig sen resten av bowlinglivet att använda din ansats, utrustning och slag att bäst lösa banan. Träna smart och mycket (lite överraskande kanske, men ju mer rätt och ju mer du tränar, ju bättre blir du). Njut sen av att du hela tiden utvecklas.
Lite förklaring bowling förr och idag
Det finns en klar skillnad mellan förr och idag hur spelare ur grupp fem och sex ser (eller borde se) på sin bowling. Se tidigare kapitel och läs där om vad grupp fem och sex är för figurer. Grupp sju har ofta sett på bowlingen modernt sett (modernt för just den tiden), annars hade de inte tillhört den översta supereliten.
—————————————-
Förr
Vad är ”förr”? Vissa spelare lever kvar där än i dag men för mig så är ”förr” framförallt för en 5-10 och kanske ända upp till för 20-30 år sedan. Jag kan bara bedöma ca 40 år tillbaka för den 27 aug i år är det så länge sedan jag började i en hall och klotshop. Förr så strävade ”alla” (förbund, hallpersonal) efter att få så lika förhållande som möjligt. Banor, framförallt med laminatets genombrott så skull nu äntligen det bli mer likt överallt. Regler utarbetade så alla hallar skulle göra exakt lika. Tvättning, oljning skulle ske på samma sätt osv. Målet var att göra bowlingen mer rättvis och förhindra att det var lättare att spela på vissa banor.
De bra spelarna i högsta div hade på 1970-80 mer eller mindre bara ett klot. Kanske ett spärrklot också och kanonerna t.o.m hade två klot plus en spärrboll. Mats Karlsson hade på SM i Malmö på mitten av 1980 hela sex klot med sig och det fick Kvällsposten att nämna detta i en artikel, denna stora mängd klot som en av världens bästa bowlare genom tiderna släpade med sig på ett mästerskap var uppseendeväckande.
När Annette Hagre vann VM och World Cup 1987 och blev årets bästa bowlare i världen, hade hon egentligen bara en boll, men kom in till shoppen strax innan VM och sa, jag får väl borra upp en till så jag har två bollar med mig då min väska har plats till två klot.
På den tiden så kollade vi hur spelaren spelade och försökte hitta ett bra klot, borrning och yta till hennes eller hans bowlingstil. Än idag så gör vi likadant till spelare ur grupperna ett till fyra. Men inte till grupp fem eller sex. Till de lägre grupperna och till spelare som bara av någon anledning vill ha ett eller max två klot gör vi så. Dvs kollar hur de spelar och anpassar ett nytt klot till om denna slår hårt/löst, varvar mycket osv. Det är ju naturligtvis helt ok och man kan komma långt, men spelaren, om den har talang, får aldrig veta hur bra hon/han kunde blivit om den tänkt mer modernt.
Den här strävan efter att det ska vara så likt som möjligt över allt var bara en vacker tanke och helt omöjlig att genomföra. Om två banor i samma hall ibland skiljer sig, som bevisligen blivit utsatt för exakt samma behandling, hur ska man då få hallen i grann kommunen eller i ett annat land vara lika?
Varje dag, än idag, får hallpersonalen höra hur dagens banor är och hur de egentligen borde vara. Historierna om hur den eller den hallens banor är, är lika många som ointressanta. Vem har inte klagat på att klubbträningens underlag inte är samma som på seriematcherna. När någon slagit fantasisiffror som avfärdas det med, ja, ja men det var ju på XXXX-hallen, som om det inte räknas då! Behöver du fler exempel? Jag tror du känner igen dig.
Allt det här borde tillhöra ”förr”. Idag är det annat som gäller även om alla inte har fattat… än…
—————————————-
Idag
De som först förstod att det aldrig kommer att skapa ETT underlag som är rättvist för alla, var PBA. Så redan på 70-80 så la de en fem olika underlag för ett ena vecka gynna de som spelade långt in, nästa vecka de som spelade ute ifrån och sen de som var vänsterhänta. Det stora genombrottet som skede för inte alls så många år sedan, var när PBA namngav sina banprofiler.
Banprofiler, dvs hur man lägger oljan på banan, har funnits betydligt längre än så, men att ge den ett namn som Shark, Scorpion och Cheetah mm var en strålande idé. Innan dess hade man ett nästan obegripliga system som skulle förklara hur oljan låg på banan. Men nu kunde man förknippas ett namn med ett speciellt underlag. De var inte direkt medvetna om den revolution de startade.
Men i och med namngivningen, så kunde efter några år vem som helst (som ville) fatta att man på, det och det underlaget så spelade man bäst utifrån och på annat underlag kanske använda polyesterbollen eller uretanbollen (som knappt fanns då, men finns igen idag).
Snacket att det var så torrt att jag fick använda spärrbollen dog definitivt (hoppas jag) för några år sedan då Jason Belmote vann sin PBA titel med sin polyesterboll på ena bana och sin Hy Road på andra. Nu idag, och speciellt på mästerskap så handlar det absolut inte om att ha lika underlag hela tiden, utan de har medvetet några olika underlag för att få fram den bästa spelaren. För bäst är idag de som kan behärska många olika underlag.
—————————————-
Själva grunden, själva själen i bowling är och förbli att, oavsett underlag, slå så höga siffror som möjligt. På så många olika underlag som möjligt. Klaga ALDRIG på underlaget, då klagar du på vår sport. Var glad om din hall har olika underlag, för spelar du på olika så blir du bättre på olika profiler.
Nivån på siffrorna bestäms av underlaget, vinnaren bestäms av spelarna. Den bästa vinner alltid, nivån är oväsentlig.
Idag är det klar fördel att vara i en liten hall då där kan, och man verkligen gör, träna på olika underlag. Blir alltid lika glad då jag hör hallchefen ropa ut ”Idag kör vi Viper! Vi måste träna på det, sist gick det för dåligt då vi spelade borta på Vipern”.
I stora centra där många klubbar samsas är det mycket svårare, ibland omöjligt att ge spelarna flera olika spelprofiler. Det kan straffa sig de närmaste åren…
Det finns ett ”underlag” som kan orättvist kan gynna en speciell grupp och som är svårt att lösa. Och det är att det ibland gynnar vänster ELLER höger. Tyvärr får ofta vänsterhänta felaktigt skäll när det är vänstervänligt.
Men sällan tvärtom. Anledningen är att det syns om de fyra, fem av sex bästa är vänster i en tävling, men ingen reagerar om sex av sex är höger. Detta går fram och tillbaka genom åren och idag 2010 så kan jag nog påstå att vänster har det något svårare än för 4-5 år sedan. Men det kan svänga fort.
Så idag ska du som är högt i seriesystemet, eller vill bli så bra som möjligt bete dig så här.
Skaffa dig tillräckligt antal bollar så du kan lösa alla underlag. Det finns inte EN boll till en speciell spelartyp. Lika lite som det finns EN boll för bangolfare för att lösa sina 18 banor.
Lär dig sen använda din utrustning tillsamman med din släppteknik.
Lär dig vad de olika underlagen har för normala lösningar, ha en spelidé, MEN lös sedan den så bra du kan med dina bollar, släpp och spelstil.
GNÄLL ALDRIG PÅ UNDERLAGET.
Bowlingen går ut på att du får en bana, ett underlag. Sen ska du klura ut hur du bäst ska göra för att få så högt resultat som möjligt. Inte att gnälla på den, använd din energi till att hitta det enklaste sättet att hålla ditt strajkslag.
Banunderlaget är som en labyrint eller pussel. Den är där, någon kommer att hitta utgången, lösningen, snabbast. Hur lång tid det tar, hur höga siffrorna blir, kvittar. Någon kommer att bli först, någon kommer att vinna.
De bästa spelarna gnäller inte då de är irriterade på banan, de är irriterade på att de inte kan lösa bana bäst. Det är en helt annan sak.